Skip to content

Krogen

2 januari, 2011

Med tanke på att det är en plats där jag och många andra spenderar delar av den värdefulla helgen tycker jag det är rimligt att recensera den.

Lokalen:  Kvalitén på denna står i direkt proportion till priset för en öl. Om lokalen går att klassificera som en plats som med framgång kan bebos av kolbaserade organismer går det likaledes att dra slutsatsen att drickat är prissatt efter någon annans bukiga plånbok än min. Om ölen däremot har ett humant pris kan man förståss vara lugn för att detta beror på att lokalen påminner om Mordor: mörk och högljudd. Mörkret har förvisso sina fördelar då det lägger ett skonsamt dunkel över de orc-liknande individer som utgör etablissemangets klientel. Ljudvolymen är däremot alltid ett problem. Det finns nog inte en studentkrog där konversionerna inte för eller senare degenererar till:

Y: Vad heter du?

X: VA?!

Y: Vad heter du!?

X: Halv fyra, tror jag!

Detta beror på tre saker. 1) Lokalens ägare har sällan vett att placera dansgolv och krog i separata rum vilket omöjliggör konversation 2) Många människor på en liten yta som alla försöker överrösta sagda musik borgar för en än högre ljudnivå än den redan varande 3) Den evigt överförfriskade stämningen på en krog drar ner budskapets avsändares elokvens och dess mottagares perception.

Umgänget: Jag går alltid till pubben med mina vänner. Dessa är personer som jag tycker om att prata med. Detta leder till ett antal problem. Antingen kurar man ihop sig i något hörn, långt från andra homo sapiens för att kunna prata om skillnaden mellan Nietzsche och Ayn Rand i lugn och/eller ro alternativt sätter man sig i mitten av det myllrande folkhavet och glor på varandra/omgivningen i ilsken tystnad. Om det sista väljs har jag åtminstone två vänner som tenderar att dra till sig svärmar av extremister. Detta kan bli irriterande då det är svårt att samtidigt verbalt misshandla en kommunist, en syndikalist och en libertarian (har hänt) när ljudnivån är vad den är.

Det potentiella umgänget:  Krogen är en häckningsplats, det är svårt att komma ifrån. Framgång i uppsåtet ”hitta partner” hämmas dock på pubben av ett antal faktorer.

1) De flesta killar jag känner går på lokal för att dricka öl, prata med sina kompisar, träffa en hona. De flesta tjejer jag känner går ut för att dricka drinkar, dansa med sina kompisar och hitta en hane. Om någon springer ifrån den grupp man kom med uppfattas detta som ett svek av de andra. 2) Om dansgolv och bar är i samma rum omöjliggörs båda könens planer av det oförenliga med att dansa och prata samtidigt. Samt att inga killar jag känner ö.h.t. kan dansa (en del tror att de kan det men det är för att de inte har någon självdistans). 3) Om dansgolv och bar å andra sidan är i olika rum (som på min lokala studentpub) leder detta till att 90% av hanarna befinner sig i baren (nedervåningen) och 90% honorna befinner sig på dansgolvet (övervåningen). Detta leder till att häckningsplatsen krymper till trappan. 4) Eftersom vi lever i ett jämställt samhälle förväntas killarna vara de som initierar kontakt. Detta är dock hämmande, inte minst eftersom det är håg- och lealösa tjejer som inte vågar upprätta kontakt med det motsatta könet. 5) Kompisar har en tendens att bli dräggfulla på tok för tidigt och måste vallas hem.

Förtäringen: Maten som barer enligt svensk lag måste servera skulle inte göra en svältande åttabarnsmamma nöjd. Den är alltid dyr, aldrig god och evigt fantasilös (pyttipannans sista utpost tycks vara Sveriges pubbar). Drycken är som sagt hutlöst dyr. Om den är billig ska man räkna med att den består av 0,4 dl ljummen Pripps Blå eller Falcon vilket är ölens svar på Narniafilmerna: för dyra, utan fantasi, utan ambitioner och lämnar en med känslan att man borde gjort något annat för sina surt förvärvade slantar.

Musiken: Som sagt är den alltid för hög. Detta är för mig obegripligt i alla pubbar där dansgolv och bar är åtskilda varför den satans musiken måste ha samma volym i de olika rummen. Medan de som dansar säkert uppskattar att decibelen bidrar till deras ritualistiska extas samt leder till att de slipper försöka ha ett meningsfullt samtal gäller detta inte nödvändigtvis de som sitter och ugglar i baren. Därutöver är musiken sällan speciellt bra. För det mesta är det någon oformlig amöba till dansmusik som skvalar ut ur högtalarna. Ingen tycker egentligen att detta är värt att lyssna på. Om du, käre läsare, nu kommer med en invändning vill jag att du börjar lyssna på samma musik när du sitter hemma i din lägenhet. Det finns förvisso undantag till detta men om man börjar frekventera en viss bar för att den spelar icke-människofientlig musik kommer man raskt bli grymt besviken. Ty man upptäcker raskt att det bara är samma hyfsade skiva som spelas om och om igen. Ryssarna brukade tortera folk på detta sätt.

Betyg: 0/5 brödrostar (2/5 brödrostar för de riktigt bra pubbarna)

Slutsats: Man borde sluta gå på pubbar. Man borde vara hemma tillsammans med vänner och deras vänner. Här skulle man lättare kunna kommunicera, själv välja musiken och ha tillgång till billigare och godare förtäring. Faktum är att det skulle kunna bli en affärsidé- en lokal där folk under organiserade former kan träffas över en öl, lyssna på musik och dansa om man så vill.

Kan dock inte komma på vad man skulle kalla en dylik inrättning.

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. Isungen permalink
    4 januari, 2011 19:16

    Bra idé. Jag har hört att det finns en sådan i Uppsala. Alltså en hemmafest som är öppen för alla, och där besökarna själva väljer musik, samt tar med sig dricka efter eget behov. Man tycker att det borde vara vanligt. Problemet är väl att man måste bo väldigt ”rätt” för att få trevliga besökare. Och sen måste ju ägaren städa efter alla dagen efter. Inte så kul kanske, men mot ett litet inträde som kompensation borde det vara genomförbart. Hmm. Näe…jag orkar inte. Gör du?

    • 5 januari, 2011 12:57

      Njä. Jag tror dock att dylika institutioner kallas för ”svartpubbar” vilket anses vara mycket ofint.

  2. libertarianen permalink
    19 januari, 2011 19:00

    menar du att du har verbalt misshandlat mig ?! :O

    • 19 januari, 2011 20:59

      Nja, inte på krogen i varje fall ;). Detta var en person som var libertarian och för ett starkt försvar (han jobbade nämligen inom försvaret). Var liksom inte så svårt då.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: