Skip to content

Bet Kindschen, Bet, Morgen Kommt die Schwede

7 mars, 2011

(Alternativ titel: ”Om den svenska fredligheten och värnplikten”)

Sverige var en gång i tiden fattigt. Sverige var en gång i tiden krigiskt. Detta är två konstateranden som jag tror går stick i stäv med vår nuvarande nationella självbild, likväl var så fallet.

1500-talet var legoknektarnas århundrade. De hade i vissa delar av Europa ett ganska gott anseende, något som förändrades drastiskt av det trettioåriga kriget. Det var dock med dessa landsknektar man förde krig. Den stat eller statsman som kände att det kliade lite väl mycket i svärdsarmen såg sig ofta tvungen att hyra in dessa krigare. Legosoldaterna var långt effektivare än de blekfjuniga gossar som kunde skrapas fram av ett bondeuppbåd och hade till stor del klöst åt sig det adliga monopolet på våld som rådde under stora delar av medeltiden. De passade dessutom den europeiska adeln som var både grälsjuk och egensinnig och länge (särskilt i Östeuropa) motsatte sig varje ansats till stående armé då detta sågs som försök av kungamakten att få lite ordning på adelns ofta våldssamma autonomi.

De var dock väldigt dyra och detta sågs som ett problem av oss fattiga svenskar. Vi ville gärna kriga med våra grannar men hade tråkigt nog inte pengar för att anlita de penningtörstande legoknektarna. Lösningen fick sålunda bli utskrivningar och senare även indelningsverket vilket brittiska historiker brukar kalla för en tidig variant av värnplikten. De svenska bondesoldaterna var inte vackra att se på. De beskrevs ofta som magra, smutsiga och klädda i trasiga uniformer. Dock besatt de andra kvalitéer. De kom dels från karga förhållanden i en halvbarbarisk nation och var därmed vana vid umbäranden. Men framförallt behärskade de ett nytt taktiskt system som förlänade dem hög eldkraft och rörlighet lagom till att Sverige bestämde sig för att göra sitt intåg i det trettioåriga kriget. Där och under det polska fälttåget under 1650-talet gjorde de sensation, inte bara för sin skicklighet som soldater utan även för sin brutalitet jämtemot civilbefolkningen.

Ty den här tidens krig tog lätt karaktären av välorganiserade plundringståg. Logistiklinjerna var långa, primitiva och osäkra vilket ledde till att förnödenheter fick anskaffas där arméerna befann sig. Någon har orkat räkna ut att en dåtida armé på 20 000 man behövde ungefär 50 ton mat och utrustning per dag för att överleva. Även om viljan fanns (vilket den inte gjorde) att få ner sagda mängder till kontinenten var det inte möjligt att utföra i praktiken. Sålunda fick knektarna försörja sig bäst de kunde och då på lokalbefolkningens kostnad. Svenskarna utvecklade under hela 1600-talet ganska sinnrika knep för att få fram de förnödenheter de kände att de behövde. Utpressning, rån, tortyr, brandskattning etcetera var några av de många medel man kunde vända mot bönderna i Central och Östeuropa när magen började kurra. Denna typ av krigföring fick konsekvensen att tyska mammor skrämde sin olydiga barn med svensken ända fram till 1900-talets början.

Det var dock knappast så kul att vara soldat heller. De var i regel fattig bondpojkar som var de som inte riktigt behövdes hemma i Sverige. Och majoriteten av dem vi skickade i krigen kom aldrig hem. Mellan 95 och 99% av de vi skickade till Tyskland stupade. Av de som marscherade till Polen överlevde kanske hälften. Det var inte strider som var den huvudsakliga orsaken till detta manfall utan snarare sjukdomar, svält och umbäranden.

Under stora delar av stormaktstiden och den så kallade frihetstiden låg vi i krig med våra grannar av det ena eller det andra skälet. Så sent som 1814 bedrev vi våra senaste fälttåg (att säga sista förefaller korkat) då mot norrbaggar och fransoser. Sedan begynner den långa svenska fredsperioden som har varat ända fram till nu. Dock är det nog fel att säga att vi under denna tid har varit fredliga. Du kanske tänker på våra FN-insatser nu, käre läsare. Men det är inte dessa jag syftar på. Snarare är det vår enorma försvarsmakt som vi hade under dels det första världskriget och framförallt under det kalla kriget. Vi hade under den sistnämnda perioden världens tredje största pansarvapen i förhållande till BNP per capita samt världens fjärde största flygvapen om man utgår från samma sätt att mäta. Därtill hade vi via värnplikten (instiftades 1901 om jag inte missminner mig) en enorm armé. Hela vår försvarsdoktrin gick under denna period ut på att vi skulle ha förmågan att tillfoga fienden (läs: ryssen) förluster av en dignitet som inte stod i proportion till det som fanns att vinna på att inta Sverige och sannolikt skulle vi också kunnat göra det (Martin Wight trodde på 1960-talet att Sverige ”sannolikt” skulle skaffa sig ett kärnvapen eller två). Att vi inte haft några krig sedan 1814 beror inte nödvändigtvis på att vi varit fredliga utan snarare på att vi varit defensiva. Och Carl von Clausewitz menade som bekant att det är den som försvarar sig som startar kriget.

Nu är värnplikten borta och det finns säkert bra argument för det (t.ex. att den var synnerligen dyr, samt ingen egentlig värnplikt då inte alla behövde göra den och att det saknas någon hotbild att tala om nuförtiden). Samtidigt kan jag i mina mer militaristiska stunder känna att det hade varit bättre att ha kvar den. Utöver att den har långa anor i vårt land (i en eller annan form går det att argumentera för att vi haft någon form av pliktbaserad militärtjänstgöring sedan Gustaf Wasas glada dagar) finns det förmodligen fördelar med att tvinga 18-åriga idioter att göra någonting de inte vill i några månader. Ty i ett samhälle med frihet bör det även finnas ansvar och där det finns rättigheter kanske det även bör finnas plikter, annars framstår samhället lätt som en Julian Assange-inspirerad konstruktion som präglas av gnällig anarki snarare än mogen demokrati. Kanske hade de gamla grekerna rätt. Det finns något tilltalande med tanken att man som medborgare får en räcka friheter men att man även får ställa upp för kollektivet när lede fi kommer.

Dock bör tilläggas att om det någonsin blir tal om värnplikt igen ska den fan ta mig vara könsneutral. Skall vi män Lida och Fostras för att känna Ansvar skall ni damer, flickor, kvinnor det också.

Annonser
7 kommentarer leave one →
  1. Johan permalink
    7 mars, 2011 23:07

    Har du månde läst Starship Troopers nyligen? Heinlein kan ha den effekten på folk, apropå värnplikten.

    Jag passar på att tacka för en bra blogg, som jag följt någon månad med stor behållning.

  2. Grå Riddare permalink
    8 mars, 2011 19:48

    Skulle dock bland alla dessa lovord och hänvisningar om anor och tradition osv om värnplikten som märks runt om på nätet (speciellt på bloggar och forum) vilja poängtera att den kanske mest kompetenta krigsorganisation vi haft i detta landet var baserad på professionella yrkessoldater, dvs den indelta karolinska armén. Dessa i natura avlönade och i fredstid kontinuerligt övade krigsbussar visade tvångsutskrivna rysska värnpliktiga gång på gång att det svenska stålet bet.

    Den hären gick fort att mobilisera och var väldrillad och fungerade således ypperligt att möta ett angrepp från en numerärt överlägsen fiende.

    • 8 mars, 2011 19:52

      jodå, det svenska stålet bet osv. Två saker dock: 1) en del britter väljer att kalla karolinerna för ”en slags värnpliktiga” (tror detta kan ha att göra med att de blandar ihop dem med de vi hade under GIIA) 2) En del svenska historiker menar att den mest kompetenta armé vi haft var den under vk1. Karolinerna är dock din expertis.

  3. Grå Riddare permalink
    8 mars, 2011 21:22

    Stämmer att vi aldrig varit så väl förberedda för krig som i början av 1900-talet (om jag minns rätt) dock så testades ju som bekant aldrig dessa gossar skarpt på samma sätt som de karolinska bussarna.

    Anglofil som jag är får jag nog ändå säga att de brittiska forskarna har fått det hela om bakfoten i detta fallet, men det är ju iofs en tolkningsfråga.

  4. Johan permalink
    9 mars, 2011 17:27

    Mmmm, jag såg att en pocket av Stålstormen går att köpa av Atlantis med ett bonuskapitel från Peter Englund till sista världskrigsboken, så det blir nog en beställning snart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: