Skip to content

Kulturkrockar

26 januari, 2012

Jag skulle ner till Malmö av olika skäl. Jag har aldrig varit där förr vilket ledde till att jag inte hade någon annan uppfattning om staden än mina egna fördomar. Å ena sidan har jag liksom alla andra noterat Malmös överrepresentation i nyhetssändningarna vad beträffar våldsbrott. Å andra sidan har jag varit bosatt i Östergötland i fem år.

Vad har det med saken att göra undrar du nu, käre läsare, jo det ska jag förklara.

Stadsdelen jag bor i, Ryd, anses allmänt vara Belastad. Det kanske den är för en östgöte som aldrig märker av någon grövre brottslighet än boskapsstölder. Men jag var van vid Södertäljeförhållanden när jag flyttade hit.  Där finns det riktig brottslighet, polisstationen har t.ex. beskjutits med automateld. I jämförelse med detta framstår den pastorala kriminalitet som förekommer i Ryd (där s.k. Ryds Kids sparkar på förrådsutrymmen) som synnerligen beskedlig. I Linköping återfinns även den gata i hela Östergötland som är mest drabbad av gatuvåld, Ågatan. Jag frågade en gång en korvgubbe på Ågatan om han någonsin varit med om något. Han svarade då:

Grabben, jag stått här i tio år. En gång, en kille var otrevlig”.

Så som en numera välintegrerad östgöte tänker man om eventuell brottslighet i Malmö som att ”det kan väl ändå inte vara så farligt?”. Sålunda var jag ganska kluven mellan fördomar och bonnighet när jag anlände till Malmö Station. Gissa vilken av dessa två storheter som segrade när det första jag såg när jag klev ut ur stationshuset var två poliser som kroppsvisiterade och arresterade en hel familj.

Det var med andra ord något av en kulturkrock mellan den bräkande idyll jag är van vid och den Hårda Urbana Verklighet som är Malmö.

Kulturkrockar är givetvis inget nytt fenomen i historien. Det nya är möjligen att de sker mer frekvent då människor av idag rör sig mer och mer mellan länder än de gjorde innan det sena 1800-talet.

Ett klassiskt exempel är givetvis det mellan Romare och brittiska kelter. Romarna avfärdade britterna som barbarer då de satt upp när de åt samt för att de drack mjölk (Romarna gjorde inget dera). Den brittiska sedvanan att placera dräpta fienders huvuden över ytterdörren var ej heller något som föll i god jord.

Annars kan man ta det tillfälle när Cortés vadade i land i México och mötte Aztekerna. De sistnämnda trodde att spanjorerna var gudar. Detta dels för att deras kalender utlovade att en av deras gudar skulle återkomma just den dagen då spanjorerna anlände, dels för att Cortés och hans mannar var klädda i det för Aztekerna okända stålet samt red på hästar- något som inte fanns i Aztekernas begreppsvärld.

Ett annat exempel var när amerikanska styrkor under det andra världskriget kom till Italiens mer underutvecklade delar. Dessa var fortfarande fast i halvfeodala förhållanden och italienarna själva konsulterade gärna lokala häxor när deras barn blev sjuka. För den högteknologiska amerikanska hären var detta givetvis svårt att smälta.

Men ytterligare en personlig kulturkrock skedde på ersättningsbusen från Mjölby som skulle transportera mig till Linköping. Ty stämningen på en ersättningsbuss är som vi alla vet av elakartad karaktär. Folk är sura, stressade och trötta. Inte blir det bättre när människor upptäcker att bussens sittplatser börjar tryta. Själv stövlade jag bak i bussen mot en vad jag antog vara ledig plats.

Där hade dock en ung man placerat sin väska och på denna sin Laptop. Jag frågade småsurt om han kunde flytta på sina grejer. Han ursäktade sig, fipplade och hafsade skyndsamt undan sina tillhörigheter.

När jag väl satt ner noterade jag att min medresenär höll på att blogga. Då jag inte hade något bättre för mig försökte jag mig på en diskussion:

Okänd Idiot: ”Bra ambition” (syftande till det faktum att det blogginlägg han skrev handlade om hans ambition att sälja sin penis till ett fint museum när han dör).

Medresenären: ”Eh.. tack”.

OI: Är det inte jobbigt att blogga(syftandes på det faktum att vi satt på en mörk buss).

M: ”Jo, men jag har ganska mycket press på mig.”

OI: Vaddådå?

M: ”Jo, jag har 500,000 läsare så det blir så”.

OI: ”!”

M: ”Det är jag som är Jockiboi”.

OI: Jaha… Du vet jag är akademiker så jag är ganska inkapslad (illusterar detta genom att göra en kvadrat med fingrarna i luften) så jag vet inte om det säger mig så mycket”.

Sedan sas det inte så mycket mer. Jag satt och grunnade länge hur tusan man gör för att få så pass många läsare. Därav frågade jag helt sonika vad det var han skrev om varpå jag fick svaret: ” typ roliga grejer” samt information om att han medverkat i tv tillika hade en mängd Facebook-konton som gjorde det möjligt för honom att nå ut till många snabbt.

Orsaken till att jag tar upp det i sammanhanget kulturkrockar är att jag blev nyfiken och gick in på JockiBois blogg. Döm min förvåning när jag där såg att undertecknad blivit föremål för ett halvt inlägg. I detta framgår att jag är en kille kring 30 (tråkigt att höra), frågade varför han ville donera sin penis (missuppfattning/halvsanning), att jag ”psykade” honom (oavsiktligt i så fall, mer intresserad en avsiktligt elak) samt att jag tydligen höll tyst när jag fick höra vad bloggen egentligen handlade om (rena falsarier då jag aldrig delgavs denna information).

Det lite roliga här är hursomhelt att han tydligen blev psykad av att jag ställde frågor samtidigt som jag satt och var psykad över att han har ungefär 5000 gånger så många läsare som jag. Oavsett satt båda och blev irriterade fast av helt olika skäl.

En slags kulturkrock med andra ord.

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. lucidor permalink
    27 januari, 2012 00:13

    Du borde Tala Ut i pressen. Har alltid undrat hur en Bloggarfejd ter sig. 🙂

  2. Grå Riddare permalink
    27 januari, 2012 12:06

    Hahaha episkt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: