Skip to content

Om en revolution som nog skulle bli ganska kortvarig

14 december, 2012

Något som är evigt farscinerande är Revolutionen. I den traditionella historieskrivningen framhölls den gärna som en avgörande händelse i en nations historia och man kan återfinna likande tongångar hos Sonderweg-historikerna. I deras fall var det just avsaknaden av en revolution som framhölls leda till Hitlers möjligheter att ta över Tyskland.

Det var dock ett tag sedan vi i västvärlden hade en rejäl revolution. Mycket beror nog detta på att vi helt enkelt har det bra och sålunda inte har så mycket att revoltera mot. Vi lever i välnärda, västerländska demokratier och har egentligen inte så mycket att klaga över.

Dock smyger sig gärna tanken på att en delanledning även kan vara att vi helt enkelt är för välnärda för att det skulle bli så mycket till revolution till att börja med. Man kan ju ta amerikanerna som exempel. De talar gärna med brösttoner om att deras vapenlagar är till för att kunna omkullkasta en hypotetisk diktator, att allmogen skulle kunna gå folk ur huse för att bekämpa statsmakten om denna skulle bli auktoritär. Motivationen för att detta skulle funka är att USA ju grundades via en revolution så därmed borde det gå geschwint idag med. Det man gärna glömmer bort i detta sammanhang är diskrepansen mellan den amerikanska befolkningen 1775 (hårdhudade nybyggare vana vid att föra lågintensiva krig mot den lokala urbefolkningen) och den amerikanska befolkningen 2012 (den näst fetaste i världen och försoffad till imbecillitetens gräns).

Den amerikanska revolutionen (den andra sommaren) skulle därför bli en kortlivad affär.

Men varför kasta avföring på amerikaner när vi faktiskt har svenska motsvarigheter? Folk som faktiskt vill göra en mer eller mindre våldsam revolution mot den svenska statsmakten. Det som snabbast kommer upp i tankarna är nog någon av diverse malätna vänsterschatteringarna. KPML(r), SKP och dylika reliker från ett allt mer avlägset -68.

Men det finns faktiskt även en revolutionär rörelse på högerkanten. Den är det nazistiska Svenska Moståndsrörelsen (SMR). Denna rörelse är själv osäker på huruvida den verkligen ska göra revolution eller inte (de har med klädsam virrighet uttalat sig både för och emot) men då nazismen är en uttalat revolutionär rörelse finns det inbyggt i deras ideologi.

Deras ambitioner verkar härstamma från att någon (kanske ledaren Klas Lund) sett en karta över det svenska stormaktsväldet och tänkt ”coolt… men det behöver pimpas”. Ty de förordar en republik som ska innefatta Sverige, Norge, Dannmark, Island, Finland och ”eventuellt” baltländerna. Nu är ju jag inte nazist men jag ställer mig likväl frågande till huruvida finnar och ester verkligen tillhör den ariska rasen. Borde inte deras helt annorlunda språkgrupp motverka deras ariskhet?

Likväl. Detta ska vara en auktoritär stat (totalitär enligt SÄPO) men ändå en folkdemokrati. Hur den ska upprättas är dock lite oklart. Just nu verkar det hela vara i planeringsstadiet (och det har det varit i många år) men inbegriper främst att diverse lappar delas ut till svenska medborgare som beskriver invandrares brottslighet (att Klas Lund själv suttit i fängelse för dråp och har ett digert belastningsregister bortser SMR:s medlemmar fromt ifrån).

Man klistrar även upp lappar på lyktstolpar.

Så revolutionen för att göra Sverige rasrent verkar gå långsamt och om SMR skulle bestämma sig för att ta den våldsamma vägen finns det en del problem. Betänk t.ex. att nazister inte får göra värnplikt vilket innebär att SMR:s medlemmar helt saknar militär utbildning. De försöker förvisso avhjälpa detta beklagliga faktum genom att anordna diverse utomhuslekar (”träningsläger”). De har därtill den goda smaken att filma upptågen. I dessa filmsnuttar kan man åskåda hur de Bär Stockar och Recitterar Eddan. Detta ska nog leda till Endsieg på något finurligt sätt, jag har bara svårt att se hur.

Betänk även att det i Sverige är svårt att få tag på till och med lättare vapen, och vapen behöver man om man ska göra revolt mot en statsmakt. Jaktgevär och pistoler går att tillgå, men dessa behöver man licens för. Därtill uppstår för SMR precis samma problem som det gör för zombies i en zombieapokalyps. Ty även om man med gevär nog kan nedkämpa en eller annan statsanställd har staten tillgång till annat. T.ex. stridsvagnar som ser fiendens kroppsvärme på flera kilometers avstånd och sedan kan döda hinkvis av dem inom några sekunder. Hur ska dessa bekämpas? Eller flyget? Eller artilleriet? Man får anta att det är Viljan som ska triumfera.

Sedan en sådan sak att polis och militär kan spåra mobilsamtal utan några större problem samt att de stolta revolutionärerna inte kan räkna med någon större logistikapparat borde peka mot ytterligare problem.

Så det som SMR har på sin sida är en mycket liten personalstyrka, få eller inga vapen (utöver stockar) samt storvulna ambitioner och tomtar på loftet. Med allt detta i bakhuvudet utgår jag ifrån att det i Klas Lunds källare finns ett kassaskåp med en Masterplan i stil med det här:

Detta är planen

Men om den nazistiska revolutionen likväl skulle komma till Sverige så tror jag att den skulle kunna te sig någonting åt det här hållet:

Dag 1: Kära dagbok. Revolutionen är här! Vår store ledare (Klas) har fört ut vår kampgrupp i skogen utanför Tumba för att föra krig mot den judisk-asiatiska svenska regimen. Klas säger att han läst på Wikipedia att det är i skogen revolutionen börjar. Kalle och Orm (han heter Glenn men han vill att vi kallar honom Orm) har tagit med sina gevär. Kent och Tommy har fått med sig en massa konserver och andra förnödenheter. De andra i kampgruppen har förberett vårt läger. Latringropen blev kanske inte så djup men en sann arier klarar av lite lukt. Min morfar sa alltid att lite lort rensar magen och han var från Estland så han visste.

Kvällen blev fantastisk. Führer Klas tilldelade oss dubbla ransoner för att fira revolutionens utbrott och läste sedan ur någonting han kallade ”Gäddan”. Det var många svåra ord i den men man kände ungefär vad som menades.

Nu måste jag sms:a min sambo Nettan och underrätta henne om dagens insatser.

Dag 2:Kära dagbok. Nettan svarade bara att vi har tvättid idag. Jag har försökt förklara för henne att man måste göra vissa uppoffringar för rasens skull, t.ex. tvättiden, men hon säger bara att det är min tur att rengöra torktumlarfiltret.

Hon förstår mig inte. Inte på samma sätt som Klas.

Dag 3: Kära dagbok. Klas höll idag ett tal om vikten av att upprätthålla disciplin med maten. Tydligen har Stefan och Peter tagit mer än sin beskärda del av våra konservburkar. Stefan sa att han inte kunde klara sig på en burk om dagen men Klas menade att en sann arier kan klara sig på betydligt mindre. Han hänvisade till tyskarna i det segerrika slaget vid Stalingrad 1972. Under hans tal spelade jag min favoritlåt (Sabatons En Livstid i Krig som handlar om alla de som kom hem från Trettioåriga kriget på 1800-talet när vi slogs mot Fransmännen) i bakgrunden för stämningens skull. Det våta vädret gjorde dock att min mp3 (apple är för kulturmarxister) började krångla och nu står den på loop.

Tur att det är en bra låt.

Dag 4: Kära dagbok. Det har börjat regna, men det går nog över för åskguden Sleipner håller på de sanna krigsmännen!

Dag 5: Mer regn… Klas säger att vi ska invänta anfallet tills det går över.

Dag 6: Det fortsätter att regna. Nettan undrar var jag är och säger att jag ska ”sluta hänga med min jävla låtsaspappa och lägga ner de här jävla barnsligheterna”.

Dag 10:Kära dagbok. Spelar mycket Angry Bird.

Dag 13: Kära dagbok. Goda och dåliga nyheter. De goda nyheterna är att det äntligen har slutat regna. De dåliga är att den senaste veckans nederbörd har gjort att latringropen svämmat över. Kalle (som gjorde lumpen i en månad, så han vet) säger att vi borde lagt granruskor på tältens golv, då hade vi sluppit att vattnet kom in till oss. Klas beordrade honom att vara tyst.

Dag 14: Kära dagbok. Det börjar bli kallare här ute i skogen. Klas säger att vi ska vänta tills leran frusit till – sen ska vi anfalla.

Dag 15: Kära dagbok. Snön har börjat falla, Klas säger att det är bra för när den fallit färdigt så kan vi använda den som kamouflage när vi anfaller. Revolutionen kommer.

I övrigt har fler av mannarna drabbats av förkylning och Nettan sms:ar att hon ska till systemet och undrar om jag vill ha något.

Dag 17: Kära dagbok. Vi har utsatts för sabotage! Någon ur det judisk-asiatiska kulturmarxistetablissemanget har smugit sig in i vårt läger under natten och slagit sönder min mp3-spelare. Jag hade just lärt mig texten till En Livstid i Krig så pass väl att jag kunde sjunga med i låten. Som tur är kan jag göra det utan musik!

I övrigt fortsätter det att snöa.

Dag 20: Kära dagbok. Snön fortsätter falla och maten börjar bli ett problem. Vi har bara några få konserver kvar och flera av mannarna har magknip. Klas säger att en äkta svensk stridsman kan försörja sig själv av det marken har att erbjuda, det gjorde tyskarna under det segerrika slaget vid Kursk 1954.

Dag 22: Kära dagbok. Orm (Glenn) sköt en ekorre imorse. Det rådde stor uppståndelse kring lägerelden och Klas fick fördela bytet. Ledaren beslöt att de viktigaste medlemmarna i kampgruppen skulle få störst del av bytet så att de kunde koncentrera sig mer på det viktiga ideologiska arbetet.

I övrigt faller snön och Nettan sms:ade att hon ”fan inte tänker ta hand om lille Loke och lilla Freja själv speciellt länge till”.

Dag 25: Kära dagbok. Vi har haft vår första stridskontakt! Snuten kom och vi vet fortfarande inte hur de fann oss! Klas ledde galant kampgruppen från sitt tält och efter flera minuters hårda strider så lyckades våra mannar göra ett segerrikt taktiskt återtåg tillbaka till lägret.

Kalle lovar att han ”sköt typ hundra” fiender och att det var ”precis som CoD”. För denna insats fick Kalle Riddarkorset med eklöv. Vi hade dock inga riddarkors tillgängliga så Klas beordrade mig att göra ett av tältduk. Men när vi marscherat mot riksdagen och avsatt stadsminister Sahlin ska Kalle få ett riktigt av metall och vi andra järnkors av första graden.

Dag 26: Maten har tagit slut! Jag börjar misstänka att de som skulle se till att vi hade tillräckligt bara är halvarier. Klas säger att det gör inget bara vi jagar mer. Det behövs nog för Kent vaknade mitt i natten av att Tommy låg och gnagde på hans ben. Kent kräver en disciplinär åtgärd men Klas menar att vi inte har nog med ammunition för det.

I övrigt mer snö och ett sms från Nettan där hon skriver att hon tänker gå till ”försäkringskassan” för att få hjälp med Loke och Freja. Jag tycker Konsum har mycket bättre varor, men vad vet jag. Hon är kvinna och vet sånt.

Dag 30: Halva truppen har deserterat. Klas säger att det är bra i grund och botten för då återstår bara de riktigt renrasiga och dessutom finns det mer mat till oss andra. Peter har dessutom hittat en mossa som han säger är jättegod om man bara tuggar den rätt.

Dag 31: Tommy stack under natten.

Dag 33: Bara jag, Klas och Orm (Glenn) kvar nu. Den hårda kärnan…

Dag 34: Kära dagbok. Klas har gett mig en ärofylld uppgift! Han säger att medan han och Orm infiltrerar till Klas lägenhet i Tumba (det är någon kilometer dit) för att kalla in förstärkningar ska jag vakta lägret. Dessutom befordrade han mig till Kapten! Slutsegern stundar!

+++ Polisrapport

+++ Diarienr: 20121214

+++ Ärende: Omhändertagande

+++ Bakgrund: Janette Larsson anmälde den 6:e December 2012 sin sambo (av sekretesskäl kallad tjugoåringen) till sociala myndigheterna som frånvarade. Sociala myndigheterna sökte tjugoåringen utan resultat och vidarebefordrade ärendet till polisen varpå en undersökning inleddes.

+++ Förlopp: Polismännen Tomas Nilsson och Salah Al’Shali omhändertog fredagen den 14:e tjugoåringen i ett skogsparti utanför Tumba. Vid omhändertagandet var mannen i ett förvirrat tillstånd och upprepade flera gånger orden ”Klas”, ”Precis som Pappa”. Tjugoåringen var i ett undernärt tillstånd och hostade svårt vid omhändertagandet. Polismännen uppfattade mannens omtöcknade och osammanhängande tillstånd som tecken på psykisk ohälsa. I häktet förordas placering inom psykiatrin snarast.

Som kontaktperson har tjugoåringen uppgett ”Nettan”.

 

Annonser
10 kommentarer leave one →
  1. lucidor permalink
    14 december, 2012 13:02

    AAAAAAAAAAAAaaaahahahaha! Arierna från Frostmofjället! Huka dig Laura Fitinghoff, du har konkurrens i lidande och pathos!

    En god analys förresten, om styrkeförhållanden!

    • 14 december, 2012 13:14

      🙂

      Glad att höra att det framgick att jag inte är nazist.

      • lucidor permalink
        14 december, 2012 18:17

        En man kan läsa ett par böcker om östfronten per år, och kan gilla mest att putta runt de grå brickorna i brädspel och dataspel utan att vara nazist. Oroa dig inte.

      • lucidor permalink
        14 december, 2012 18:18

        Snyggt ritat förresten! Är det saxat från deras hemsida, eller egen produktion? Kör svenska försvaret runt i gamla M60- eller Centurionvagnar? Tornet är så skålat…

      • 16 december, 2012 14:16

        Ang. Min oro: ja, jo, jag vet men jag oroar mig ibland för att ironi inte riktigt funkar i textform. Tror det är därför smiliesen uppfanns.

        Ang. Teckningen: jag gjorde den i paint – misstänker att SMR, tillskillnad från herrn själv, inte kan identifiera tanks annat än som ”stora fordon”.

        Ang. Din tidigare kommentar om styrkeförhållandena: personligen tror jag att det är ung. Så här det skulle gå för alla revolutionärer oavsett politisk färg.

        Hur går det med det egna bloggandet?

      • lucidor permalink
        16 december, 2012 21:35

        Hej!
        Tackar som frågar – det går någorlunda, dvs denna månad skrev jag faktiskt nåt. Jag tror jag är inne i en liten svacka, där jag inte läser nåt intressant och heller inte ser nåt intressant.

        Det är ju dumt att blogga om vällagrad Prästost, utan du vill verka som om du enbart njuter av fina ting, vet du… 😀

      • 19 december, 2012 16:23

        Kanske något om en ölbeställning? Det är ju trots allt jul, tänker jag… 😛

  2. 14 december, 2012 18:34

    Som sagt, det är tur att du skriver anonymt nu när du avslöjar planen som allt kommer an på. För övrigt tror jag att dagboksutdraget är en mycket korrekt representation av hur det hela skulle avlöpa.

    • 19 december, 2012 16:25

      Det är nog tur det ja… av flera skäl.

      Beträffande dagboksutdragen säger jag som jag skrev till Lucidor: det skulle nog gå så här för de flesta moderna västerländska revolutionärer…

Trackbacks

  1. Om en (annan) revolution som nog (också) skulle bli ganska kortvarig | Okänd idiot

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: