Skip to content

Men om man nu ändå ska underhålla sig själv

11 april, 2013

Käre läsare, du kan ju nu välja att se detta som antingen ett exempel på föregående inläggs poäng – alternativt ett exempel på undertecknads hyckleri. Jag väljer att se det som både och.

För om man nu ska underhålla sig själv i det här samhället råder det ju ingen brist på potentiella sätt att göra det på. Man kan (vilket jag gjort) spela tv-spel. Man kan (vilket jag gjort) läsa böcker. Man kan gå på bio (vilket jag gjort), eller gå på teater (vilket jag också gjort).

Men allt ovan är ju så fantasilöst. När aprildagarna är särskilt grå uppstår å ena sidan ångest, å andra sidan en slags förryckt energi som syftar till att aktivera sig. Det kanske är vårkänslor.

Man kan t.ex.

Fundera på bloggen: Ja, det är väl lite tragiskt att det är det första jag kommer och tänka på. Men ändå, om man nu söker förströelse så varför inte via sin lilla blogg? Jag har funderat på vad jag ska göra med eländet. Det börjar ju bli sanslöst mycket text, kring 350 A4-sidor. Det motsvarar ju otaliga timmars arbete. Egentligen kanske man borde revidera det hela till en löpande text (kan gå), försöka göra det till en bok (kan gå) och försöka publicera skräpet (kan inte gå). Min nuvarande tanke är att försöka koppla varje inlägg till det föregående oavsett ämne. Det kan nog bli ganska knarkig läsning om inte annat (kopplingen mellan detta inlägg och det föregående är ju kanske inte just direkt och det kommer nog behövas mycket god vilja för att se kopplingen mellan östfronten och min katt – båda var fruktansvärda?).

Kolla upp sina vänner på internet: Denna typ av förströelse involverar en hel del inspiration av Peter. Hyckleri är som sagt ett tema för det här inlägget. Men du vet hur det är, käre läsare. Man har en massa vänner, flera av dem står en rent av nära. Men trots att man känner dem väl är man ändå lite osäker på vad tusan de heter i mellannamn. Det kan ju leda till pinsamheter, så för att avvärja detta har jag nu utrett frågan. Resultatet var: ”Arne?! Ulf!? Per Kristian?! Vaddå Patrick!? Och varför heter alla mina tjejkompisar Maria i andranamn?!

Studera Katten: Jag har nog den mest korkade katten i världen. Hennes dumhet i kombination med hennes nyckfullhet gör henne till en opålitlig best. För det mesta ligger hon mest och (som hon informerat mig) ”tar igen sig”. Från och till får hon dock någon form av mental kollaps och börjar springa, skrikandes, fram och tillbaka genom lägenheten. Höjdpunkten kom idag när kattskrället i full karriär sprang rakt in i en dörrpost. Hon skranglade vidare och kom sedan ut till mig med en förnärmad min. Det hon vill påpeka var antingen att ”det var där ditt fel” alternativt ”säg ingenting till matte”.

(Jag bröt förtroendet.)

Fundera över dammråttorna: Min flickvän menar att dammråttorna i vår lägenhet börjar bli stora. Jag menar på att de börjar utveckla egna, självständiga republiker. Flickvännen har låtit kontra med att detta är av godo då de länge experimenterade med oligarkier och auktoritära diktaturer. Jag invänder att inbördeskriget i kökshörnshögen förhoppningsvis var värt friheten. Flickvännen menar att somliga ibland kan behöva dö för en högre sak.

Jag är fortfarande svarslös på detta.

Trolla kommunisternas blogg: Denna typ av underhållning kanske inte är så originell, de flesta läsare av den bloggen tycks ju vara där för att berätta att skribenten är ute och cyklar. Det enklaste sättet att retas med dessa sorgsna rester av ett allt mer avlägset -68 är att helt enkelt ställa frågor av karaktären ”men varför stödjer ni Assad? Ni säger ju att ni är för demokrati?” Sinnrika svar blir alltid resultatet.

Dessa involverar judar.

Kommunisternas Blogg är dock inte ensamma på nätet. En liknande är Oktoberrörelsen och ytterligare en är Röd Aktion. Båda dessa ledsna små bloggar har det gemensamma, utöver storslagna ambitioner och tomtar på loftet, att de kommer med magnifika utlåtelser om att ”gnistan” snart ”kommer tändas” och det ”nu äntligen” finns ett renlärigt ”marxist-leninistiskt alternativ”. Sedan uppstår tystnad och sidorna slutar att uppdateras.

Revolutionen kommer nog ska du se, käre läsare.

Oroa sig: Det märkliga när man går omkring och oroar sig är att det fönsterkuvert man går omkring och ältar över nog skulle sluta vara ett objekt för ängslan om man bara slutade ha ångest över det och istället åtgärdade problemet. Men eftersom jag brukar föredra att förlora sömn över sånt här måste jag uppenbarligen finna någon form av perverst nöje i det hela. Sålunda skrivs det upp som en allternativ form av underhållning.

Trakassera flickvännen:

Okänd Idiot: Jag sa aldrig att jag tyckte illa om x.

Flickvän: Det sa du visst det! Du sa att du Hatade honom”.

OI: Gjorde jag inte alls. Du säger ju att du hatar y och z, men det innebär ju att du inte tycker om dem (med lugn och pedagogisk stämma). Du nån dag ska du och jag sätta oss ner, med papper och penna, och reda ut det här med att uttrycka sig nyanserat.”

F: (chockerad tystnad).

OI: Va?”

F: (chokerad tystnad upphör). ”Nu kastar du sten i glashus!”

OI: Men…”

F: ”Glashus räcker fan inte till! Det är bara en jävla metalram kvar av ditt glashus!”.

Så alla sätt att underhålla sig är goda. Allt för att hålla tristessen stången.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: